Valtuustoaloite, Helsingin ilmanlaatua parantavien toimien edistäminen ja huonoon ilmanlaatuun varautuminen

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Petra Malin och 25 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden utökar och påskyndar de luftvårdsåtgärder som föreslås i luftvårdsprogrammet. Staden bör även vidta nya åtgärder för att dess tjänster och funktioner ska kunna reagera när luftkvaliteten är exceptionellt dålig så att särskilt känsliga grupper inte utsätts för luftföroreningar i onödan.

Situationer då luftkvaliteten blir dålig

De vanligaste orsakerna till dålig luftkvalitet i Helsingfors är gatudamm om våren och förbränning av ved i tätbebyggda bostadsområden när vädret är sådant att utsläppen inte späds ut. Även avgaser från trafiken försämrar luftkvaliteten i miljöer med intensiv trafik, särskilt på platser där utsläppen inte späds ut effektivt. Ibland når dessutom en större mängd långväga luftburna partiklar än vanligt staden från utlandet.

Långväga partiklar

I vintras försämrade långväga luftburna partiklar luftkvaliteten ovanligt mycket under den sista veckan i februari. Finland nåddes av relativt höga halter av luftburna partiklar från Öst- och Mellaneuropa under ogynnsamma väderförhållanden. Partiklarna härstammade från bland annat energiproduktion, trafik, industri samt förbränning av ved och kol i eldstäder. Detta syntes i halterna av luftburna partiklar i Helsingfors i en vecka. Som högst var halterna cirka sju gånger högre än normalt.

Helsingfors nås ständigt av små partiklar med ursprung utanför stads- och riksgränserna. I genomsnitt står de för cirka hälften av halterna av luftburna partiklar i huvudstadsregionen. Senast långväga partiklar gav upphov till högre dygnshalter av luftburna partiklar i huvudstadsregionen än den aktuella veckan i februari var sommaren 2010.

Åtgärder när luftkvaliteten plötsligt försämras

Vid de relativt sällsynta tillfällen då staden nås av stora mängder långväga luftburna partiklar är det nästan omöjligt för den att märkbart påverka luftkvaliteten. Staden kan uppmana invånarna att undvika att köra bil och elda med ved, men när luftkvaliteten försämras av långväga partiklar står bilkörning och vedeldning vanligen för en rätt så liten andel av partikelhalterna. Staden kommunicerar tydligt och ger rekommendationer om hur invånarna, särskilt känsliga befolkningsgrupper, kan minska sin exponering. Exempelvis uppmanas invånarna att välja så rena rutter som möjligt och undvika långvarig vistelse vid livliga trafikleder. Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) kommunicerar mångsidigt via olika kanaler om luftkvaliteten och hur man kan minska sin exponering. Särskilt satsar HRM på kommunikationen om vårarna när halterna av gatudamm är höga.

I EU:s luftkvalitetsdirektiv ingår en förpliktelse att upprätta en kortsiktig handlingsplan när det finns risk för att ett eller flera tröskelvärden för larm överskrids. I handlingsplanen ska det anges vilka brådskande åtgärder som ska vidtas på kort sikt så att risken för en överskridning minskas och ett eventuellt överskridande blir så kortvarigt som möjligt. Det finns emellertid ingen risk för att tröskelvärdena ska överskridas i Helsingfors eller Finland, så någon skyldighet att upprätta en kortsiktig plan finns inte. Huvudstadsregionen har en gemensam beredskapsplan för situationer där luftkvaliteten plötsligt blir sämre. Planen är dock rätt gammal och ska i år uppdateras till en kommunikationsplan i samarbete mellan städerna och HRM. Eftersom tröskelvärdena för larm inte överskrids är kommunikation den främsta åtgärden om luftkvaliteten tillfälligt försämras.

Luftvårdsarbete

På längre sikt tillämpas stadens luftvårds- och bullerbekämpningsplan 2024–2029 samt flera andra etablerade program, åtgärder och riktlinjer i främjandet av luftvårdsåtgärder. I luftvårds- och bullerbekämpningsplanen ingår endast tilläggsåtgärder som staden inte redan har satt in i något annat sammanhang. Luftvårdsarbetet samordnas av stadens miljötjänster, där en befattning för närvarande är ägnad åt luftvård. Utöver miljötjänsterna har många andra organisationer i stadens regi ansvar för olika åtgärder.

I luftvårds- och bullerbekämpningsplanen ingår 38 åtgärder, varav de flesta förbättrar såväl luftkvaliteten som ljudmiljön. En del av åtgärderna i planen sattes in 2024. De flesta sätts in 2025 eller senast 2026.

Skydd av känsliga befolkningsgrupper

För att stävja klimatförändringen och skydda värdefulla naturområden bygger staden en tätare stadsstruktur intill centrala trafikförbindelser. Det här har som följd att bekämpningen av luftföroreningar och buller är en allt större utmaning i de områden som planläggs för bland annat boende och funktioner för känsliga befolkningsgrupper. Det finns en risk att exponeringen för luftföroreningar ökar. I planeringen fäster staden särskilt avseende vid att hantera de problem som trafiken förorsakar, bland annat vid planeringen av funktioner för barn och åldringar och valet av platser för dessa. Det behövs dock även åtgärder för att minska utsläppen. De viktigaste är att sänka körhastigheterna, minska trafikmängderna och öka andelen friktionsdäck.

I luftvårds- och bullerbekämpningsplanen ingår en åtgärdshelhet med flera enskilda åtgärder med syfte att förbättra bullerläget och luftkvaliteten i känsliga objekt. Av luftvårdsåtgärderna är det endast en, som även nämns i fullmäktigemotionen, nämligen ”7.5 Ökad information om grupper som är särskilt känsliga för luftföroreningar och buller”, som är tänkt att sättas in något senare, år 2028. Tanken är att sammanställa de erfarenheter och lärdomar man samlat på sig under åren i pilotprojekt och försök med de övriga åtgärderna i helheten och dela dem med beslutsfattare och planerare vid seminarier och i ett informationspaket. Stadens organisationer delar dock ständigt information med varandra i sitt samarbete, och även invånarna informeras om pilotprojekt allteftersom staden får erfarenheter av dem.

En del åtgärder har redan inletts eller ska inledas i år. Till dessa hör bland annat att utreda möjligheterna att dämpa trafiken nära skolor och vilka effekter det skulle få, att prioritera känsliga objekt och deras omgivningar när gatorna tvättas om våren och att intensifiera det multiprofessionella samarbetet för att förbättra bullerläget och luftkvaliteten i känsliga objekt. Miljötjänsterna utvecklar dessutom för närvarande kommunikationen om luftkvaliteten till äldre och andra känsliga befolkningsgrupper för att göra den ännu lättillgängligare i nära samarbete med organisationer, social-, hälsovårds- och räddningssektorn och HRM. I projektet identifieras och införs nya sätt att nå så många som möjligt i grupper som åldringar och personer med luftvägs- och hjärtsjukdomar, särskilt i situationer där luftkvaliteten blir sämre.

Nya gränsvärden för luftföroreningar

I enlighet med det nya luftkvalitetsdirektivet kommer de bindande gränsvärdena för luftföroreningar att skärpas tydligt 2030. Om gränsvärdena överskrids 2026–2029 ska en omfattande och detaljerad färdplan upprättas. Den ska bland annat visa hur gränsvärdena ska underskridas inom den utsatta tiden. I nuläget överskrids det kommande gränsvärdet för inandningsbara partiklar i Helsingfors. Det är alltså rätt så sannolikt att staden blir skyldig att upprätta en färdplan, särskilt beträffande gatudamm. I så fall måste luftvårds- och bullerbekämpningsplanen 2024–2029 från 2024 uppdateras och utvidgas så att den motsvarar direktivets krav. Stadsstyrelsen förutsätter att staden identifierar och utför åtgärder som minskar gatudammet för att proaktivt förbereda sig på skärpningen av gränsvärdena för luftföroreningar och skyldigheten att minska mängden gatudamm.

Bekämpning av gatudamm

Åtgärder mot gatudamm har hög prioritet i luftvårds- och bullerbekämpningsplanens tidsplan, eftersom de kommande gränsvärdena för gatudamm är svårast att nå inom den utsatta tiden. Staden bekämpar ständigt gatudamm inom gatuunderhållet. Om vårarna när tvätten av gator och sanduppsamlingen fortfarande pågår och mängden damm är som störst minskar staden partikelhalterna genom att sprida ut en utspädd kalciumkloridlösning som binder damm på gatorna. De nuvarande åtgärderna räcker emellertid inte, utan staden måste snabbt utveckla och införa nya effektiva åtgärder för att ytterligare förbättra luftkvaliteten och nå de nya gränsvärdena.

Halterna av gatudamm påverkas främst av mängden biltrafik, körhastigheterna och användningen av dubbdäck. Utredningar visar att bland annat trängselavgifter och avgifter för användning av dubbdäck vore effektiva sätt att få ner halterna. Lagstiftningen i Finland tillåter dock för närvarande inte att sådana införs. I Stockholm har man med förbud mot dubbdäck på vissa gator effektivt kunnat minska andelen dubbdäck i hela staden, vilket har förbättrat luftkvaliteten.

Upp till hälften av allt gatudamm är gatubeläggningsmaterial som dubbdäcken har rivit upp. Med hjälp av långvarig kommunikation och försöket med förbud mot dubbdäck på Lönnrotsgatan har Helsingfors lyckats få andelen friktionsdäck att stiga till cirka 43 procent. Staden har emellertid som mål att 70 procent av alla vinterdäck ska vara friktionsdäck vintern 2030–2031. För att uppnå målet krävs fler åtgärder.

Småskalig eldning av ved

Småskalig eldning av ved är den största källan till luftburna partiklar i huvudstadsregionen. Särskilt under kalla kvällar och veckoslut är luftkvaliteten ofta sämre i småhusområden än i områden med livlig trafik. Det finns en risk att det kommande gränsvärdet för bens(a)pyren från förbränning överskrids. Vid förbränningen uppstår dessutom sot, som bidrar till glaciärsmältningen. Effektivare eldstäder och rätt sätt att bränna ved är de primära sätten att bekämpa vedförbränningens skadeverkningar. Staden och HRM har kommunicerat om detta i åratal och kommer att fortsätta och utveckla arbetet.

Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion har gett ett utlåtande i ärendet.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.