Valtuustoaloite, autoliikenteen salliminen Kruunuvuoren sillalla
Ledamoten Juhani Strandéns motion om att tillåta biltrafik på Kronbergsbron under ombyggnaden av Brändö bro
Beslut
Stadsfullmäktige betraktade motionen som slutbehandlad.
Behandling
Förslag om återremiss
Ledamoten Juhani Strandén föreslog att stadsfullmäktige återremitterar ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning med följande motivering:
Ärendet återremitteras för ny beredning. Staden gör de nödvändiga ändringarna, bl.a. gällande asfalteringen av vägen i stället för gräsbeklädning, trafikarrangemangen och vägmarkeringarna som möjliggör biltrafik på bron under ombyggnaden av Brändö bro. Detta gör det möjligt att färdas i rusningstrafik.
Ledamoten Juhani Strandéns förslag om återremiss understöddes inte, varvid det förföll.
Beslutet stämmer överens med förslaget.
Ledamoten Juhani Strandén och 24 andra ledamöter framhåller i sin motion att trafikstockningar som ombyggnaden av Brändö bro orsakar skulle delvis kunna avhjälpas genom att tillåta biltrafik på Kronbergsbron. Om det inte är möjligt att tillåta trafiken i båda riktningar, kunde enkelriktad trafik tillåtas.
Att tillåta biltrafik på spårvägen leder till att en viktig kollektivtrafikförbindelse saktas ner, dess pålitlighet försämras och utryckningstrafikens funktionssäkerhet försvagas. Det skulle medföra strukturella skador i den nyss färdigställda infrastrukturen och dessutom onödiga störningar för invånarna utmed förbindelsen och för Högholmens djurgård med besökare. Biltrafiken på förbindelsen skulle orsaka stockningar i Hagnäskajens, Hagnäsbrons och Havshagsgatans korsning och därigenom försämra trafikförbindelserna till centrum och Södra hamnen. Också på Degerö skulle biltrafiken till förbindelsen belasta gatunätet på ett sätt som staden inte har förberett sig på. Det är inte motiverat att tillåta biltrafik på spårvägsförbindelsen.
Läget med projektet Kronbroarna
Projektet Kronbroarnas byggfas inleddes efter att stadsfullmäktige 25.8.2021 (§ 252) godkände en höjning av maximipriset för projektplanen. Byggnadsarbetena pågår och bron byggs i enlighet med stadsfullmäktiges beslut utgående från att förbindelsen mellan Hagnäs och Kronbergsstranden får användas endast av spårvagnar, cyklister och fotgängare. Utöver dessa får utryckningsfordon använda förbindelsen vid brådskande uppdrag. Förbindelsen har inte planerats eller byggts så att den skulle vara tillräckligt stabil för att möjliggöra kontinuerlig biltrafik.
Avsikten är att öppna Havshagsbron mellan Hagnäs och Knekten för fotgängare och cyklister sommaren 2025. Ett mål i projektet Kronbroarna är att Finkes bro mellan Knekten och Högholmen samt Kronbergsbron mellan Högholmen och Degerö öppnas för gång- och cykeltrafik år 2026. Meningen är att passagerartrafiken på spårvägen via dessa tre broar ska börja år 2027. De nya spårvägarna löper mellan Hagnäs och Uppby samt mellan Böle och Kronbergsstranden.
Tidschema och konsekvensbedömning för ombyggnad av Brändö bro
Ombyggnaden av Brändö bro har schemalagts för åren 2027–2029. Den genomförs alltså efter att projektet Kronbroarna blivit färdigt och spårvägstrafiken till Degerö inletts. Det möjliggör en alternativ kollektivtrafik- och cykelförbindelse till innerstaden under ombyggnaden av bron.
Ombyggnaden medför en långfristig trafikolägenhet som gäller alla färdsätt. Antalet körfält på Österleden mellan Brändö och Sörnäs minskar, vilket försämrar såväl biltrafikens smidighet som busstrafikens smidighet på Österleden. Ombyggnaden av bron påverkar inte direkt metrotrafiken, men begränsningar i den övriga trafiken orsakar extra belastningstryck på metrotrafiken.
Möjligheter att tillåta biltrafik på Kronbergsbron
Förslaget om att tillåta biltrafik på Kronbergsbron skulle i praktiken innebära att biltrafik skulle tillåtas på hela sträckan från Hundholmsvägen i Kronbergsstranden till Havshagsgatans, Hagnäsbrons och Hagnäskajens korsning i Hagnäs.
Förbindelsen skulle löpa från Hundholmsvägen i Kronbergsstranden via en grön spårväg till Kronbergsbron, längs bron till Högholmen, längs en grön spårväg från Mieritzstranden till Mischas och Maschas plats framför Högholmens framtida huvudentré och genom spårvagnshållplatsen. Därefter skulle förbindelsen fortsätta längs Finkes bro till Knekten, längs Containerhamnsgatans gröna spårväg och genom Knektens spårvagnshållplats till Havshagsbron och framför Havshagen längs Hagnäskajens gröna spårväg till Havshagsgatans och Hagnäsbrons korsning. Den eventuella biltrafiken borde styras till Hagnäs eftersom gatunätet i Knekten och Fiskehamnen har inte dimensionerats för genomfartstrafik.
Kronbergsbron och Finkes bro har i detaljplanen anvisats för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Havshagsbron har i detaljplanen anvisats för gång-, cykel- och spårvägstrafik. Hagnäskajens avsnitt mellan Havhagsbron och Havshagsgatan har anvisats för spårvägstrafik. Utryckningstrafik är tillåten och har möjliggjorts i hela den framtida sträckan.
Allmän fordonstrafik är inte möjlig i den ovannämnda sträckan utifrån detaljplanen. Förbindelsen skulle förutsätta även strukturella ändringar bland annat i korsningar för att möjliggöra biltrafik. De gröna spårvägarnas gräsarmering tål inte kontinuerlig gummihjulstrafik på ytan fastän den tillåter tillfällig utryckningstrafik och den trafik som behövs för spårvägens underhåll.
Korsningarna och områdena vid hållplatserna har dimensionerats för spårvägstrafik. Korsningarna har avsiktligt utformats så att fordon inte hamnar i spårvägen av misstag. Den för fordonstrafiken trånga dimensioneringen och bristen på vägmarkeringar ökar risken för konflikter med den fortlöpande spårvägstrafiken, och då skulle det för säkerhetens skull vara nödvändigt att begränsa den för spårvägstrafiken tillåtna hastigheten. Detta skulle fördröja även spårvägstrafiken. Om stockningar i biltrafiken längs broarna avhjälps genom att biltrafik tillåts på Hagnäskajens spårvägsgata, leder det till att trafiken från Sörnäs strandväg och Hagnäsbron saktar ner och stockar sig med anledning av trånga korsningsarrangemang och nödvändiga ändringar i trafiksignalregleringen. Alternativt skulle biltrafiken från broarna få vänta länge på sin tur i trafikljusen, och spårvägstrafiken skulle stå i samma kö.
En eventuell förbindelse för biltrafik skulle locka användare från Degerö och möjligen även från Hertonäs. Detta skulle leda till oförutsägbara trafikmängder på Hundholmsvägen och sannolikt försämra busskollektivtrafikens smidighet mellan Degerö och Hertonäs.
Betydelsen av en spårvägsförbindelse mellan Degerö och innerstaden blir större än normalt under ombyggnaden av Brändö bro. Om biltrafik tillåts på förbindelsen samtidigt, saktar det oundvikligen ner spårvägstrafiken, minskar dess pålitlighet och ökar mängden trafikstörningar. Detta skulle öka trycket på kollektivtrafiken - både metrotrafiken utmed Österleden och busstrafiken genom brobyggplatsen. Biltrafiken skulle också slita den nyanlagda gröna spårvägens ytstrukturer så att det skulle vara nödvändigt att förnya dem.
Även utryckningstrafiken som använder broförbindelsen skulle lida av den ökade biltrafiken i situationer där stockningar finns även på förbindelsen via Brändö bro. Effekten gäller såväl infart till broförbindelsen i innerstaden och på Degerö som körning längs den egentliga förbindelsen.
Om biltrafik tillåts på gator som har planerats endast för spårtrafik i Havshagen och på Knekten och Högholmen medför det avsevärda olägenheter för områdenas trivsel och säkerhet. Att köra på de gröna spårvägarnas gräsarmering orsakar dessutom mycket högre buller än att köra på asfalt.
Att tillåta biltrafiken i bara en riktning skulle inte minska de praktiska problemen. Förbindelsen har byggts som en spårväg och kan inte tillfälligt anpassas för biltrafiken.
Stadsmiljönämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.
Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.
Kaupunginhallitus 28.04.2025 § 249
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto katsoo aloitteen loppuun käsitellyksi.
Esittelijä
Lisätiedot
Timo Lindén, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36550
Kaupunkiympäristölautakunta 03.12.2024 § 688
Lausunto
Kaupunkiympäristölautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon:
Aloitteessa esitetään, että autoliikenne sallittaisiin Kruunuvuorensillalla Kulosaarensillan uusimisen aikana.
Autoliikenteen salliminen raitiotiellä johtaisi kriittisen tärkeän joukkoliikenneyhteyden hidastumiseen ja luotettavuuden heikkenemiseen, heikentäisi hälytysajoliikenteen toimintavarmuutta ja aiheuttaisi vastavalmistuneelle infrastruktuurille rakenteellisia vaurioita sekä lisäksi ylimääräistä häiriötä reitin varren asukkaille sekä Korkeasaaren eläintarhalle ja sen asiakkaille. Reittiä käyttävä autoliikenne ruuhkauttaisi Hakaniemenrannan, Hakaniemensillan ja Merihaankadun liittymää ja siten heikentäisi keskustan ja Eteläsataman liikenneyhteyksiä. Myös Laajasalossa reitille kulkeva autoliikenne kuormittaisi katuverkkoa tavalla, johon ei ole varauduttu. Siksi autoliikenteen salliminen raitiotieyhteyttä pitkin ei ole perusteltua.
Kruunusillat-hankkeen toteutuksen tilanne
Kruunusillat-hankkeen toteutusvaihe käynnistettiin kaupunginvaltuuston 25.8.2021 päätöksen jälkeen. Rakennustyöt ovat käynnissä kaupunginvaltuuston hyväksymien periaatteiden mukaisesti, siten että yhteyttä Hakaniemen ja Kruunuvuorenrannan välillä saavat käyttää vain raitiovaunut, pyöräliikenne ja jalankulkijat, joiden lisäksi reittiä voivat käyttää hälytysajoneuvot kiireellisissä tehtävissä. Yhteyttä ei ole siis suunniteltu eikä rakenneta jatkuvan autoliikenteen kestäväksi ja mahdollistavaksi.
Hakaniemen ja Nihdin yhdistävä Merihaansilta on tarkoitus avata jalankulkijoiden ja pyöräilijöiden käyttöön kesällä 2025. Kruunusillat-hankkeen tavoitteena on, että Nihdin ja Korkeasaaren välinen Finkensilta sekä Korkeasaaren ja Laajasalon välinen Kruunuvuorensilta voitaisiin avata jalankululle ja pyöräliikenteelle vuonna 2026. Raitiotien matkustajaliikenteen on tarkoitus alkaa vuonna 2027 kaikkien näiden kolmen sillan kautta. Uudet raitiolinjat kulkevat Hakaniemen ja Yliskylän välillä ja Pasilan ja Kruunuvuorenrannan välillä.
Kulosaaren siltaremontin aikataulu ja arvioidut vaikutukset
Kulosaarensillan uusiminen on ohjelmoitu vuosille 2027–2029, eli Kruunusillat-hankkeen valmistumisen ja Laajasalon raitioliikenteen käynnistymisen jälkeen. Siten Laajasalosta on vaihtoehtoinen joukko- ja pyöräliikenteen reitti kantakaupunkiin siltaremontin aikana.
Sillan uusimisesta aiheutuu pitkäkestoinen liikennehaitta, joka koskee kaikkia kulkumuotoja. Itäväylän kaistamäärät vähenevät Kulosaaren ja Sörnäisten välillä, mikä vaikuttaa heikentävästi sekä autoliikenteen että Itäväylää kulkevan bussiliikenteen sujuvuuteen. Metron kulkuun sillan uusiminen ei suoraan vaikuta, mutta muun liikenteen rajoittaminen tuo metroliikenteeseen ylimääräistä kuormituspainetta.
Mahdollisuudet sallia autoliikennettä Kruunuvuorensillalla
Ehdotettu autoliikenteen salliminen Kruunuvuorensillalla tarkoittaisi käytännössä autoliikenteen sallimista koko yhteydellä Kruunuvuorenrannasta Koirasaarentieltä Hakaniemeen Merihaankadun, Hakaniemensillan ja Hakaniemenrannan liittymään.
Reitti kulkisi Kruunuvuorenrannasta Koirasaarentien päästä viherraitiotietä pitkin Kruunuvuorensillalle, siltaa pitkin Korkeasaareen, Mierizrinrannan viherraitiotietä pitkin Mischan ja Maschan aukiolle Korkeasaaren tulevan pääsisäänkäynnin eteen ja raitiotiepysäkin läpi. Tämän jälkeen reitti jatkuisi Finkensiltaa pitkin Nihtiin, Konttisatamankadun viherraitiotietä pitkin Nihdin raitiopysäkin läpi Merihaansillalle, jonka jälkeen Merihaan edustalla Hakaniemenrannan viherraitiotietä pitkin Merihaankadun ja Hakaniemensillan risteykseen. Mahdollinen autoliikenne pitäisi ohjata Hakaniemeen, koska Nihdin ja Kalasataman katuverkko ei ole mitoitukseltaan läpiajoliikenteen mahdollistava.
Kruunuvuorensilta ja Finkensilta on asemakaavassa määrätty jalankulun, pyöräliikenteen ja joukkoliikenteen käyttöön. Merihaansilta on asemakaavassa määrätty jalankulun, pyöräliikenteen ja raitioliikenteen käyttöön. Hakaniemenrannan osuus Merihaansillan ja Merihaankadun välillä on määrätty raitioliikenteen käyttöön. Hälytysajoneuvoliikenne on sallittu ja mahdollista koko tulevalla yhteydellä.
Yleinen ajoneuvoliikenne ei ole mainitulla yhteysvälillä mahdollista asemakaavan perusteella. Reitti vaatisi myös rakenteellisia muutoksia esimerkiksi liittymäkohtiin, jotta autoliikenne mahdollistuisi. Viherraitiotien nurmikivirakenne ei kestä jatkuvaa päältä kulkevaa kumipyöräliikennettä, vaikka mahdollistaakin satunnaisen hälytysajon ja radan kunnossapitoon liittyvän liikenteen.
Liittymät ja pysäkkien kohdat on mitoitettu raitioliikenteelle. Liittymät on tarkoituksella muotoiltu niin, että raitiotielle ei ajaudu vahingossa ajoneuvoja. Ajoneuvoliikenteelle ahdas mitoitus ja ajoratamerkintöjen puute lisää konfliktiriskejä jatkuvasti kulkevan raitioliikenteen kanssa, jolloin ajoneuvoliikenteen nopeutta olisi välttämätöntä rajoittaa turvallisuuden vuoksi raitioliikenteelle sallittua nopeutta alemmaksi. Tämä hidastaisi myös raitioliikennettä. Siltoja pitkin tulevan autoliikenteen purkaminen Hakaniemenrannan raitiotiekadulta pois johtaisi Sörnäisten rantatieltä ja Hakaniemensillalta tulevan liikenteen hidastumiseen ja ruuhkautumiseen, liittymäjärjestelyjen ahtauden ja vaadittavien liikennevalomuutosten vuoksi. Vaihtoehtoisesti silloilta tuleva autoliikenne saisi odotella vuoroaan liikennevaloissa pitkään, ja raitioliikenne seisoisi samassa jonossa.
Mahdollinen autoliikenteen reitti houkuttelisi käyttäjiä paitsi Laajasalosta, mahdollisesti myös Herttoniemen puolelta. Tämä toisi Koirasaarentielle ennakoimattomia liikennemääriä, ja vaikuttaisi todennäköisesti Laajasalon ja Herttoniemen välisen bussijoukkoliikenteen sujuvuutta heikentävästi.
Laajasalon ja kantakaupungin välisen raitioliikenteen merkitys kasvaa normaalia suuremmaksi Kulosaarensillan remontin aikana. Jos yhteydelle samanaikaisesti päästettäisiin autoliikennettä, se väistämättä hidastaisi raitioliikennettä, heikentäisi sen luotettavuutta ja lisäisi liikennehäiriöiden määrää. Tämä kasvattaisi painetta Itäväylän varren joukkoliikenteessä metrolla ja siltatyömaan läpi kulkevilla busseilla. Lisäksi autoliikenne kuluttaisi vastarakennetun viherraitiotien pintarakenteet uusimista vaativaan kuntoon.
Myös siltayhteyttä käyttävä hälytysajoliikenne kärsisi autoliikenteen lisääntymisestä tilanteessa, jossa Kulosaarensillan reittikin on ruuhkaantunut. Vaikutus koskee sekä siltayhteydelle pääsyä kantakaupungissa ja Laajasalossa että itse yhteyttä pitkin ajamista.
Autoliikenteen salliminen vain raitioliikenteelle suunnitelluille kaduille Merihaassa, Nihdissä ja Korkeasaaressa aiheuttaisi merkittävää haittaa alueiden viihtyisyydelle ja turvallisuudelle. Nurmikiviratana toteutetun viherraitiotien päällä ajaminen kumipyörillä aiheuttaa myös paljon suurempaa melua kuin asvaltilla ajaminen.
Autoliikenteen salliminen vain yhteen suuntaan kerrallaan ei vähentäisi käytännön ongelmia. Reitti on raitiotieksi rakennettu, eikä sitä voi muuttaa tilapäisesti autoliikenteelle sopivaksi.
Esittelijä
Lisätiedot
Niko Setälä, projektipäällikkö: 09 310 37031
Detta beslut publicerades 13.05.2025
FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.
Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen
Föredragande
Upplysningar
Timo Lindén, stadssekreterare, telefon: 09 310 36550