Valtuustoaloite, selvitys päiväkotien koon vaikutuksesta varhaiskasvatuksen laatuun
Ledamoten Atte Harjannes motion om en utredning om hur storleken på daghem påverkar småbarnspedagogikens kvalitet
Beslutsförslag
Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.
Föredragandens motiveringar
Ledamoten Atte Harjanne och 27 övriga ledamöter föreslår i sin motion att Helsingfors gör en jämförelse om eventuella faktorer som påverkar kvaliteten av småbarnspedagogik i daghem av olika storlek, till exempel personalomsättningen, tillgången till vikarier, gårdarnas yta per barn, arbetstillfredsställelsen, kundnöjdheten, sjukligheten bland personalen eller barnen, avståndet mellan hemmet och daghemmet, hur ofta daghemmet stängts samt även enhetskostnaderna. Samtidigt finns det anledning att jämföra daghemmens storlek med andra stora städer och vid möjlighet även jämföra kvalitets- och kostnadsfaktorer. Motionen finns som bilaga 1.
Daghemslokalernas storlek kan variera mycket i Helsingfors. Av alla daghem är andelen daghem med högst 100 lokalplatser 70 procent och andelen daghem med 100–200 lokalplatser 26 procent. Andelen daghem med fler än 200 lokalplatser är tre procent. I Helsingfors stadsstrategi konstateras att i Helsingfors behövs daghem av olika storlekar och att alla nya projekt inte måste innebära stora daghem. I fråga om nya daghem och daghem som ska byggas om bedöms alltid hur tillgänglig daghemslokalen är, hurdan tomt och gård man har tillgång till samt om inomhus- och utomhuslokalerna gör det möjligt att erbjuda barnen högklassig småbarnspedagogik i enlighet med planen för småbarnspedagogik.
Inom fostrans- och utbildningssektorn analyseras de faktorer som nämnts i motionen inte enligt enskilda daghem utan enligt småbarnspedagogikenhet. En person som arbetar i en eller fler daghemsbyggnader inom en småbarnspedagogikenhet lyder under en daghemsföreståndare.
Enheterna inom småbarnspedagogik har valts ut jämnt från olika håll i Helsingfors. I jämförelsen valdes enheter för småbarnspedagogik enligt lokalplatser som beskrivs nedan. En lokalplats är en plats som reserverats för ett barn i ett daghem.
- en enhet består av 2–3 daghem med högst 63 lokalplatser. Det finns 12 sådana enheter i jämförelsen.
- en enhet består av ett daghem med högst 63 lokalplatser och ett daghem med 100–150 lokalplatser eller två daghem med 100–150 lokalplatser. Det finns 14 sådana enheter i jämförelsen.
- en enhet består av ett daghem med över 200 lokalplatser. Det finns 11 sådana enheter i jämförelsen.
Valet gjordes för finskspråkiga enheters del. Uppgifterna samlades in från år 2024. Uppgifterna har samlats in från varje enhet. Utgående från dessa uppgifter har beräknats medelvärden som sedan jämförts med varandra. Dessutom har man beaktat variationsintervallen. Noggrannare jämförelseuppgifter har samlats i bilaga 2.
Vid analys av resultaten ska beaktas att de beskriver situationen mellan de enheter för småbarnspedagogik som ingick i urvalet. I jämförelsen valdes ut totalt 37 enheter för småbarnspedagogik av Helsingfors 150 finskspråkiga enheter för småbarnspedagogik. Vid tolkningen av resultaten ska hänsyn tas till att resultaten för enheterna inom småbarnspedagogik inte bara påverkas av enhetens storlek utan även andra faktorer vars påverkan inte kunde avlägsnas, såsom frågor om personalens behörighet.
Jämförelse av de faktorer som påverkar småbarnspedagogikens kvalitet i enheter för småbarnspedagogik av olika storlek
Det fanns inte stora skillnader mellan småbarnspedagogienheter i fråga om tillgång till vikarier, personaltillfredsställelse och kundnöjdhet, barnens eller personalens sjukfrånvaro eller avstånd mellan hemmet och daghemmet. Det fanns skillnader mellan personalomsättning och enhetskostnader. Personalomsättningen var i genomsnitt högst i enheter som består av daghem med 100–150 lokalplatser. Enhetskostnaderna (exklusive hyreskostnader) och personalkostnader var lite högre än i enheter som består av daghem med fler än 200 lokalplatser. Kostnaderna per enhet granskas och de faktorer som påverkar dem utreds längre fram i detta svar. Vid tolkningen av resultaten ska hänsyn tas till att det handlar om ett urval och resultaten endast visar skillnaderna mellan de enheter som ingick i urvalet.
För vissa faktorer som jämfördes kunde variationsintervallen vara stora mellan enheter av samma storlek. Till exempel var variationsintervallet för personalomsättningen 0–29 procentenheter mellan enheter av samma storlek.
Enhetens eller daghemmets storlek verkar inte vara den viktigaste faktorn i fråga om personalomsättning. När man betraktar kvaliteten av småbarnspedagogiken är den viktigaste faktorn ofta inte enhetens storlek utan verksamhetskulturen på arbetsplatsen, ledarskapet, möjligheten att göra arbete som motsvarar arbetsbeskrivningen samt tillräckligt med stöd och resurser. Samma faktorer påverkar ofta även trivseln i arbetet, där variationsintervallen mellan enheter av samma storlek kunde vara stora, ungefär 30–35 procentenheter.
Enhetskostnader beräknas i relation till det kalkylerade antalet barn i en enhet för småbarnspedagogik på så sätt att kostnaderna omfattar kostnaderna för hyra, personal samt mat och renhållning. Det kalkylerade antalet barn är ett sätt som används för att beräkna personaldimensioneringen inom småbarnspedagogiken. Kalkylen påverkas av barnets ålder och ett eventuellt behov av stöd.
I jämförelsen var årskostnaden exklusive hyreskostnader för ett barn cirka 70 euro mindre i enheter som bestod av daghem med högst 63 lokalplatser än i enheter som bestod av daghem med fler än 200 lokalplatser. Personalkostnaderna var ofta högre i stora daghemsenheter än i mindre daghem på grund av en mångsidig personal och ledningsstruktur. Dessutom är de större enheterna vanligtvis öppna även under semestertider, vilket ökar enhetskostnaderna.
Enheternas storlek är inte den avgörande faktorn för daghemmens hyreskostnader, utan hur gamla lokalerna är och huruvida de har blivit reparerade. Det påverkar priset av ett kalkylerat barn. Hyreskostnaderna för enheter av olika storlek kan inte jämföras med varandra. De granskade daghemmen med fler än 200 lokalplatser har byggts under de senaste sex åren och således är lokalerna i bra skick och motsvarar de nuvarande funktionella behoven. De större daghemmen hade inte bara grupplokaler, utan även en gymnastiksal, delade lokaler för verksamhet i smågrupper och konstlokaler som mindre daghem inte har. I större daghem förbättrar de mer mångsidiga lokalerna möjligheterna att ordna verksamhet och erbjuder en mer mångsidig miljö för småbarnspedagogik. Daghem med högst 63 platser är äldre och har lägre gällande hyresnivå än nybyggnader. Enligt granskningen stiger hyran över medelvärdet av ombyggnaden i sådana mindre daghem som byggts om. Den nya enheten kan ha byggts på ett nytt område, och då kan det ta några år innan alla daghemsplatser är fulla. Detta höjer kostnaderna per barn.
Enligt stadsmiljösektorns information om en jämförelse av underhålls- och energiförbrukningskostnaderna i daghemsfastigheter av olika storlek är kostnaderna som dyrast i små fastigheter och som billigast i större enheter.
Personalkostnadernas andel av de årliga kostnaderna för ett kalkylerat barn var lite högre i enheter som består av daghem med fler än 200 lokalplatser än i enheter som består av daghem med högst 63 lokalplatser. Skillnaden i personalkostnader är cirka 170 euro per år per ett barn. I större enheter stiger personalkostnaderna särskilt på grund av en annorlunda ledningsstruktur där vice föreståndaren eller biträdande daghemsföreståndaren gör sina ledningsuppgifter på heltid samt på grund av det större antalet vikarier som hyrts från Seure för en längre tid än två månader. I större daghem arbetar inte bara den personal som överensstämmer med den lagstadgade dimensioneringen, utan också enhetens speciallärare inom småbarnspedagogik, egna reservpersoner samt utöver daghemsföreståndaren även vice föreståndaren eller biträdande daghemsföreståndaren som inte samtidigt arbetar som en lärare inom småbarnspedagogik för en barngrupp. Därför är personalkostnaderna i stora daghemsenheter ofta lite högre än i små daghem.
Småbarnspedagogikens stödtjänster är lite dyrare i mindre enheter. Små enheter är inte lockande objekt från stödtjänsteproducenternas synpunkt. Detta beror på bl.a. utmaningar med logistiken och att anställda inom stödtjänster får få arbetsuppgifter.
Det finns inte heltäckande statistik över gårdarnas storlek. För jämförelsen granskade man kartinformation om hur stora gårdarna var vid några daghem av olika storlek. Gårdarnas storlekar varierade med 4,7–16 m² per barn. Det fanns gårdar av olika storlek både vid enheter som består av daghem med 100–150 lokalplatser och vid enheter som består av daghem med fler än 200 lokalplatser. Gårdarna var mindre i de enheter som består av daghem med högst 63 lokalplatser. I dessa gjordes också oftare utflykter till en park i närheten.
Slutsatser av jämförelsen och konsekvenser på småbarnspedagogikens kvalitet
Högre personalkostnader höjer enhetskostnaderna i större daghem. En ökning av den pedagogiska personalen och reservpersonalen ökar kvaliteten av småbarnspedagogiken och säkerställer att barn får det stöd de behöver i sitt daghem. En högklassig småbarnspedagogik är ett resultat av ett tillräckligt antal behöriga anställda. I större enheter har barn och familjer enklare tillgång till denna mångsidiga pedagogiska och specialpedagogiska kompetens. Man bör även beakta att i det här urvalet har barnens olika servicebehov mellan olika daghem inte standardiserats.
Enhetskostnaderna för daghem som byggs i nya områden kan emellertid vara lite högre eftersom efterfrågan på tjänster ökar gradvis när området utvecklas och alla lokalplatserna i daghemmet inte är i bruk med detsamma.
De faktorer som begärts för jämförelsen är kvalitetens strukturella faktorer. För dessa fanns det inga stora skillnader i medelvärdet mellan småbarnspedagogikenheter som består av daghem av olika storlek. Däremot fanns det variation enheter av samma storlek emellan. Orsaker till detta kan ligga i kvalitetens processfaktorer, till exempel i hur ledarskapet har fungerat, hurdan verksamhetskultur daghemmen har, vilken behörighetsgrad personalen har och hurdan interaktionen är personalen emellan eller mellan personalen och barnen. Den totala effekten av olika faktorer gör att verksamheten är högklassig, alltså garanterar endast strukturella faktorer inte en högklassig småbarnspedagogik.
Slutsatsen är att daghemmens storlek inte påverkar småbarnspedagogikens kvalitet i de enheter för småbarnspedagogik som valts ut för denna jämförelse. Enligt NCUs grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet säkerställer inte enbart fysiska ramar en högklassig småbarnspedagogik. Pedagogisk planering påverkar väsentligt hurdan verksamheten kommer att vara och organiseras och på vilket sätt barnet upplever miljön och den verksamhet som ordnas där.
Fostrans- och utbildningssektorn och Helsingfors universitet gör forskningssamarbete som har som mål att utreda hur personalen och eleverna upplever arbetet och studierna i de nya och förnyade lärandemiljöerna i Helsingfors. Målet är att utreda hur planerade lokallösningar stöder daghemmens pedagogiska mål, verksamhet och användarnas välbefinnande samt att få information om fungerande praxis och utvecklingsbehov ur personalens, barnens och vårdarnas synvinkel. Målet är att skapa en forskningsbas för pedagogiska och lokalmässiga utvecklingsprojekt inom småbarnspedagogiken i Helsingfors.
Jämförelse med andra kommuner
Jämförelsen med andra kommuner utfördes mellan Helsingfors och de sex största städerna.
I Helsingfors var de årliga kostnaderna för daghemsvård per ett kalkylerat barn 13 454 euro år 2024. De årliga kostnaderna för ett kalkylerat barn i de sex största städerna var i genomsnitt 13 425 euro år 2024. I Helsingfors var de årliga kostnaderna för det kalkylerade antalet barn 29 euro högre än i de sex största städerna i genomsnitt.
I Helsingfors var lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna för småbarnspedagogik som ordnades på kommunala daghem 20,1 procent år 2024. I de sex största städerna var den motsvarande siffran i genomsnitt 19,5 procent år 2024. I Helsingfors var lokalkostnadernas andel 0,6 procentenheter högre än medeltalet för de sex största städerna år 2024. Skillnaderna i lokalkostnader mellan de sex största städerna påverkas av att städerna räknar in olika faktorer i sina lokalkostnader. Lokalkostnaderna påverkas bland annat av antalet barn i daghem, kvadratmeterpris per barn, genomförda ombyggnader samt lokalernas ålder.
Fostrans- och utbildningsnämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Svaret utgår från utlåtandet.
Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.
Kaupunginhallitus 06.10.2025 § 642
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto katsoo aloitteen loppuun käsitellyksi.
29.09.2025 Pöydälle
19.08.2025 Pöydälle
Esittelijä
Lisätiedot
Katja Rimpilä, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36256
Kasvatus- ja koulutuslautakunta 02.09.2025 § 327
Lausunto
Kasvatus- ja koulutuslautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon Atte Harjanteen ja 27 muun allekirjoittaneen valtuustoaloitteesta koskien päiväkotien koon vaikutusta varhaiskasvatuksen laatuun:
Aloitteessa vertailtavaksi pyydettiin eri kokoisia päiväkoteja. Kasvatuksen ja koulutuksen toimialalla pyydettyjä tietoja kootaan varhaiskasvatusyksiköittäin. Yksittäisten päiväkotien sijaan vertailu on näin ollen tehty varhaiskasvatusyksiköiden välillä. Varhaiskasvatusyksikössä yhdessä tai useammassa päiväkotirakennuksessa työskentelevä henkilöstö kuuluu yhden päiväkodin johtajan alaisuuteen.
Varhaiskasvatusyksiköt on valittu otannalla siten, että yksiköitä on tasaisesti eri puolilta Helsinkiä. Vertailuun valittiin varhaiskasvatusyksiköitä tilapaikkojen mukaan alla olevan mukaisesti. Tilapaikalla tarkoitetaan yhdelle lapselle varattua paikkaa päiväkodista.
Valinta on tehty suomenkielisten yksiköiden osalta. Tiedot on koottu vuoden 2024 tiedoilla. Tiedot on kerätty yksikkökohtaisesti, jonka jälkeen niistä on muodostettu keskiarvot, joita on vertailtu keskenään. Lisäksi on huomioitu vaihteluvälit. Tarkemmat vertailutiedot on koottu liitteeseen 2.
Tuloksia tarkasteltaessa on huomioitava, että ne kuvaavat tilannetta otantaan valittujen varhaiskasvatusyksiköiden välillä. Tähän vertailuun valittiin yhteensä 37 varhaiskasvatusyksikköä Helsingin 150 suomenkielisestä varhaiskasvatusyksiköstä. Tuloksia tulkittaessa on huomioitava, että varhaiskasvatusyksiköiden tuloksiin vaikuttavat yksikön koon lisäksi myös muut tekijät, kuten henkilöstön kelpoisuuteen liittyvät asiat, joiden vaikutusta ei voida poistaa.
Eri kokoisten varhaiskasvatusyksiköiden varhaiskasvatuksen laatuun vaikuttavien tekijöiden vertailu
Aloitteessa esitetään, että vertailu tehdään eri kokoisten päiväkotien varhaiskasvatuksen laatuun vaikuttavista tekijöistä kuten henkilöstön vaihtuvuudesta, sijaisten saatavuudesta, pihojen koosta per lapsi, työ- ja asiakastyytyväisyydestä, henkilöstön tai lasten sairastavuudesta, päiväkotimatkasta, päiväkotisulkujen määrästä sekä yksikkökustannuksista.
Eri kokoisten varhaiskasvatusyksiköiden välillä ei ollut merkittävää eroa sijaisten saatavuudessa, työ- tai asiakastyytyväisyydessä, lasten tai henkilöstön sairauspoissaoloissa tai päiväkotimatkoissa. Keskiarvojen suhteen eroja oli henkilöstön vaihtuvuudessa ja yksikkökustannuksissa. Henkilöstön vaihtuvuuden keskiarvo oli suurinta 100-150 tilapaikan päiväkodeista muodostuvissa yksiköissä. Yksikkökustannukset ilman vuokrakustannuksia ja henkilöstökustannukset olivat hieman korkeammat yli 200 tilapaikan päiväkodista muodostuvissa yksiköissä.
Samankokoisten yksiköiden välillä vaihteluvälit saattoivat joidenkin vertailtavien muuttujien kohdalla olla suuria. Esimerkiksi henkilöstön vaihtuvuuden osalta eroa oli samankokoisten yksiköiden välillä 0–29 prosenttiyksikköä. Yksikön tai päiväkodin koko ei näytä olevan suurin vaikuttava tekijä henkilöstön vaihtuvuuden osalta. Varhaiskasvatuksen laatua tarkasteltaessa merkityksellisempää on usein työyhteisön toimintakulttuuri, johtaminen, mahdollisuus tehdä oman työnkuvansa mukaista työtä sekä riittävä tuki ja resurssit. Samat tekijät vaikuttavat usein myös työtyytyväisyyteen, jossa vaihteluvälit samankokoisten yksiköiden välillä olivat suuria, noin 30–35 prosenttiyksikön tasolla.
Yksikkökustannukset lasketaan varhaiskasvatusyksikön laskennallisten lasten määrään suhteutettuna siten, että kustannuksiin sisältyvät vuokra-, henkilöstö- sekä ruoka- ja puhtaanapitokustannukset. Laskennallisella lapsella varhaiskasvatuksessa tarkoitetaan tapaa, jolla varhaiskasvatuksen henkilöstömitoitus lasketaan. Laskennallisuuteen vaikuttavat lapsen ikä sekä mahdolliset tuen tarpeet. Vertailussa laskennallisen lapsen vuosikustannus ilman vuokrakustannuksia oli enintään 63 tilapaikan päiväkodeissa muodostuvissa yksiköissä noin 70 euroa matalammat kuin yli 200 tilapaikan päiväkodista muodostuvassa yksikössä.
Päiväkotien vuokrakustannusten näkökulmasta koko ei ole määräävä tekijä, vaan tilojen ikä ja tehdyt korjaukset. Tällä on vaikutusta laskennallisen lapsen hintaan. Eri kokoisten yksiköiden vuokrakustannukset eivät ole keskenään vertailtavia. Tarkastellut yli 200 tilapaikan päiväkodit ovat valmistuneet viimeisen kuuden vuoden aikana, jolloin tilat ovat hyväkuntoiset ja vastaavat nykyisiä toiminnallisia tarpeita. Isommissa päiväkodeissa on ryhmätilojen lisäksi liikuntasali, jakotiloja pienryhmätoimintaan sekä taidetiloja, joita ei pienimmistä päiväkodeissa ole. Enintään 63 paikkaiset päiväkodit ovat iältään vanhempia ja niiden nykyinen vuokrataso on uudisrakennuksia alhaisempi. Tarkastelun perusteella pienissä päiväkodeissa, joissa oli tehty perusparannus, vuokra nousee yli perusparannusten keskiarvon.
Kaupunkiympäristön toimialalta saadun tiedon mukaan vertailtaessa eri kokoisten päiväkotikiinteistöjen ylläpito- ja energiankulutuskustannuksia, ovat ko. kustannukset kalleimmat pienissä kiinteistöissä ja edullisimmat suurimmissa kiinteistöissä.
Henkilöstökustannusten osuus laskennallisen lapsen vuosikustannuksesta oli hieman korkeampi yli 200 tilapaikan päiväkodista muodostuvissa yksiköissä kuin enintään 63 tilapaikan päiväkotien muodostamissa yksiköissä. Ero henkilöstökustannuksissa on noin 170 euroa vuodessa laskennallista lasta kohden. Suuremmissa yksiköissä henkilöstökuluja nostavat erilainen johtamisrakenne, jossa vara- tai apulaisjohtaja tekee täysipäiväisesti johtamistehtäväänsä sekä henkilöstövuokrauspalvelu Seuresta tilattujen yli kahden kuukauden sijaisten suurempi määrä. Uusi yksikkö voi olla valmistunut uudelle alueelle ja vie joitakin vuosia ennen kuin kaikki yksikön tilapaikat on täytetty, mikä nostaa lapsikohtaisia kustannuksia. Isommat yksiköt ovat yleensä auki myös loma-aikoina, mikä nostaa yksikkökustannuksia.
Varhaiskasvatuksen tukipalvelut ovat hieman kalliimpia pienemmissä yksiköissä. Pienet yksiköt eivät ole tukipalveluiden tuottajien näkökulmasta houkuttelevia kohteita. Syinä tähän ovat mm. haasteet logistiikassa ja tukipalveluiden työntekijöiden työtehtävien vähäinen määrä.
Pihojen koosta ei löydy kattavaa tilastointia. Vertailua varten pihojen kokoa on tarkasteltu karttatietojen pohjalta muutamien eri kokoisten päiväkotien osalta. Pihojen koot vaihtelivat 4,7-16 m²/lapsi. Eri kokoisia pihoja oli sekä 100–150 tilapaikan päiväkodeista muodostuvissa yksiköissä sekä yli 200 tilapaikan päiväkodista muodostuvissa yksiköissä. Pienimpiä pihat olivat enintään 63 tilapaikan päiväkodeista muodostuvissa yksiköissä. Näissä myös useammin ulkoillaan lisäksi läheisessä puistossa.
Johtopäätökset vertailusta ja vaikutuksista varhaiskasvatuksen laatuun
Varhaiskasvatuksen laatu perustuu Helsingissä lainsäädännössä ja valtakunnallisissa varhaiskasvatussuunnitelman perusteissa määriteltyihin tavoitteisiin ja arvoihin. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus Karvi on määritellyt varhaiskasvatussuunnitelman perusteiden, lainsäädännön sekä ajantasaisen tutkimustiedon pohjalta varhaiskasvatuksen laatuindikaattorit, jotka kuvaavat laadukkaan varhaiskasvatuksen ominaisuudet. Karvin mukaan varhaiskasvatuksen laatu koostuu rakennetekijöistä ja prosessitekijöistä. Rakennetekijät ovat varhaiskasvatuksen järjestämiseen liittyviä tekijöitä, jotka toimivat reunaehtoina pedagogiselle toiminnalle eli laadun prosessitekijöille. Rakenne- ja prosessitekijöiden tulee olla tasapainossa, jotta varhaiskasvatuksen laatu on korkeatasoista. Laatuun vaikuttavat johtaminen, henkilöstö ja sen kelpoisuus, resurssit, pedagoginen toiminta sekä arviointi ja kehittäminen.
Vertailuun pyydetyt muuttujat ovat laadun rakennetekijöitä. Niiden osalta eri kokoisista päiväkodeista muodostuvien varhaiskasvatusyksiköiden välillä ei ollut keskiarvoja vertailtaessa merkittävää eroa. Sen sijaan samankokoisten yksiköiden välillä vaihtelua oli löydettävissä. Syitä tähän voi löytyä laadun prosessitekijöistä eli miten esimerkiksi johtaminen on toteutunut, minkälainen toimintakulttuuri päiväkodissa on, mikä on henkilöstön kelpoisuusaste ja minkälaista vuorovaikutus henkilöstön kesken tai henkilöstön ja lasten välillä on. Eri tekijöiden yhteisvaikutus tuottaa laadukasta toimintaa, jolloin rakenteelliset tekijät eivät yksinään takaa laadukasta varhaiskasvatusta.
Johtopäätöksenä on todettavissa, että päiväkodin koko ei vaikuta varhaiskasvatuksen laatuun tähän vertailuun valittujen varhaiskasvatusyksiköiden osalta. Karvin varhaiskasvatuksen laadun arvioinnin perusteiden ja suosituksien mukaan pelkät fyysiset puitteet eivät takaa laadukasta varhaiskasvatusta. Pedagoginen suunnittelu on olennaista siinä, millaiseksi toiminta muodostuu ja on järjestetty ja miten lapsi kokee ympäristön ja siellä järjestettävän toiminnan.
Kasvatuksen ja koulutuksen toimiala ja Helsingin yliopisto tekevät tutkimusyhteistyötä, jonka tarkoituksena on selvittää henkilöstön ja oppijoiden kokemuksia työskentelystä ja oppimisesta uusista ja uusituista oppimisympäristöistä Helsingissä. Tutkimuksen tavoitteena on selvittää, miten suunnitellut tilaratkaisut tukevat päiväkotien pedagogisia tavoitteita, toimintaa ja käyttäjien hyvinvointia sekä saada tietoa toimivista käytänteistä ja kehittämistarpeista henkilöstön, lasten ja huoltajien näkökulmista. Tavoitteena on luoda tutkimusperusta pedagogisille ja tilallisille varhaiskasvatuksen kehittämishankkeille Helsingissä.
Helsingissä on hyvin eri kokoisia päiväkotitiloja. Enintään 100 tilapaikan päiväkotien osuus kaikista päiväkodeista on 70 prosenttia ja 100–200 tilapaikan päiväkoteja on 26 prosenttia. Yli 200 tilapaikan päiväkoteja on kolme prosenttia. Helsingin uudessa kaupunkistrategialuonnoksessa todetaan, että Helsinkiin tarvitaan monen kokoisia päiväkoteja, eikä kaikkien uusien hankkeiden tarvitse olla suuria päiväkoteja. Uusien sekä peruskorjattavien päiväkotien kohdalla arvioidaan aina päiväkotitilan saavutettavuus, saatavilla oleva tontti pihoineen sekä mahdollisuuden toteuttaa lapsille sisä- ja ulkotiloissa varhaiskasvatussuunnitelman mukaista laadukasta varhaiskasvatusta.
Vertailu muihin kuntiin
Vertailua muihin kuntiin tehtiin Helsingin ja kuuden suurimman kaupungin välillä.
Helsingissä kunnallisen päiväkotihoidon vuosikustannukset laskennallista lasta kohden olivat 13 454 euroa vuonna 2024. Laskennallisen lapsen vuosikustannusten keskiarvo oli kuudessa suurimmassa kaupungissa 13 425 euroa vuonna 2024. Helsingissä laskennallisen lapsen vuosikustannukset olivat 29 euroa kuuden suurimman kaupungin keskiarvoa korkeammat.
Helsingissä tilakustannusten osuus kunnallisessa päiväkodissa järjestetyn varhaiskasvatuksen kokonaiskustannuksista oli 20,1 prosenttia vuonna 2024. Kuudessa suurimmassa kaupungissa vastaavan luvun keskiarvo oli 19,5 prosenttia vuonna 2024. Helsingissä tilakustannusten osuus oli 0,6 prosenttiyksikköä korkeampi kuin kuuden suurimman kaupungin keskiarvo vuonna 2024. Kuuden suurimman kaupungin tilakustannusten eroihin vaikuttaa, että kaupungit sisällyttävät tilakustannuksiinsa eri tekijöitä. Tilakustannuksiin vaikuttavat muun muassa päiväkoteihin sijoitettavien lasten lukumäärä, vuokran määritys, neliöhinta lasta kohden, tehdyt peruskorjaukset sekä tilojen ikä.
19.08.2025 Pöydälle
Esittelijä
Lisätiedot
Petteri Räisänen, erityissuunnittelija, puhelin: 310 20349
Carola Harju, yksikön päällikkö, puhelin: 310 42542
Presenter information
Ask for more info
Katja Rimpilä, stadssekreterare, telefon: 09 310 36256